11:e oktober

Näst sista dagen på Nya Zeeland. Idag har vi egentligen inte gjort så mycket. Började dagen med att ta en löprunda i Hagley Park. Väldigt fint och vi hade verkligen tur med vädret. 23 grader och sol i princip hela dagen. Sedan har vi mest gått runt i staden. Promenerade bland annat till botaniska trädgården och tog lite bilder. Imorgon går flyget till Melbourne och vi har ordnat skjuts direkt till flygplatsen. Lite sorgligt att lämna detta fina land men lite sol och bad i Australien blir väl inte helt fel det heller.

Lite reflektioner…

Vi kan väl börja med trafiken. Förutom det självklara att man kör på vänster sida, vilket för övrigt var förvånansvärt lätt att anpassa sig till, så finns det även en regel som är helt unik. Nämligen den att man vid vänstersväng måste lämna företräde åt de bilar som ska göra en högersväng. Således har den som gör en lång sväng företräde. Är man sedan 20 år eller äldre får man dessutom köra med 0,8 promille alkohol i blodet. Att detta sedan jämställs med att vara trött känns ju lite märkligt. Skyltar med text som ”Drunk – Tired, no difference”… Sedan är minst hälften av alla broar så kallade ”One lane bridges” vilket gör att man måste stanna och lämna företräde stup i kvarten. I alla fall på de mindre vägarna. En annan lite udda sak är att på små smala serpentinvägar utan räcken och med ordentliga stup på sidorna är hastighetsbegränsningen 100 km/h. Själv är det läskigt nog att puttra på i 40.

När man ska tvätta sig eller diska kan det också bli knepigt. Skållhett vatten i ena kranen och iskallt i den andra. Och väl vore väl det om dom nu inte oftast satt ca en halvmeter ifrån varandra. Svårt att blanda till ljummet.

Språket är ungefär som man hade väntat, förutom att alla ”e:n” uttalas som ”i”. Vilket ibland kan leda till en del missförstånd. ”Seven” uttalas ”Siven” och så vidare.

En annan sak som överraskade lite är att levnadsstandarden är rätt låg. Dåligt isolerade hus som dessutom helt eller delvis saknat underhåll sedan byggnadsåren. Sen verkar heltäckningsmatta vara standard vilket inte gör saken bättre. Höghus är också sällsynta. De få som finns, i de stora städerna, är oftast kontorshus. Detta leder till att t.ex. Auckland med sina 1,4 miljoner invånare blir rätt så stor till ytan.

Vet inte om det har med levnadsstandarden att göra, men det verkar vara väldigt vanligt att framförallt ungar springer utan skor. På gator, inne på MacDonalds, inne på affärer, var som helst. Ibland har de dock med tofflor, typ sådana man har hemma och myser i. Vi har även sett folk gå i affärer i bara pyjamasen…

Det engelska inflytandet syns tydligt på både människor och omgivningen. Dvs inte speciellt vackra människor…

Det var intressant att börja tanka. På de fyra första ställena var det inget som var det andra likt. Ibland betalade man innan man tankade, ibland som vanligt efter, ibland fanns möjlighet att betala med kort men det är en ovanlighet. Oftast när man betalar efteråt måste man innan tankningen bestämma för hur mycket man vill tanka för. Först nu på slutet har möjligheten att fylla tanken dykt upp.

Nya zeeländare, kiwis som de kallar sig själva, är överlag ett väldigt trevligt folk. Framförallt de som jobbar med äventyr och upplevelser är riktigt sköna typer som bjuder på sig själva. De är även väldigt stolta över ursprungsbefolkningen, maorierna.

Det enda som gäller i idrottsväg är rugby, rugby och rugby och landslaget All Blacks.

10:e oktober

Hej solen! Antligen fint vader, sol med tillhorande varme for en gangs skull. Var sista natt i bilen kunde dock garna ha fatt varit varmare. Nu ar dock vart hem tillbakalamnat och vi har checkat in pa ett fangelse. Vandrarhemmet vi ska bo pa i tva natter ar namligen ett omgjort fangelse. Vi har hittills bara varit in och svangt och lamnat vaskorna, men det verkar riktigt bra. Litet rum, men med tv och dvd. Ska bli skont att sova i en vanlig sang och ha mojlighet att duscha nar man vill…

I forrgar hade vi en riktig shoppardag med vara matt matt. Gick en svang pa en outlet och fyndade faktiskt lite grann. Jonas kopte ett linne och en stickad tunn troja for sammanlagt ca 180 kr. Jag hittade ett par jeans och en top for ca 115 kr. Ganska skont med lite nya och frascha klader faktiskt. Far dock se om nagot annat kladesplagg blir kvarlamnat har eftersom utrymmet i packningen inte ar det storsta…

Igar var det tankt att vi skulle simma med delfiner, men tyvarr tillat inte vadret detta. Faktiskt riktigt surt eftersom den chansen formodligen inte aterkommer. Blev en riktig slappardag istallet. Myste, spelade lite yatzy och kort, sag pa film och bara var. Har inte blivit sa mycket av den varan hittills.

Det ligger forresten nagra relativt nyutlagda bilder under fliken ”bilder” om ni inte har sett dem redan.

7:e oktober

Tyvärr inga bilder idag heller. Har inte riktigt tid att lägga in dem. Kostar dyra pengar att surfa… Och här på sydön har de kommit på den idiotiska idén att ta betalt för att man vill bränna cd-skivor. Så har minneskortet fullt på kameran för tillfället, men vågar inte riktigt lita på att de ligger kvar på ipoden trots att jag har lagt dit dem… Nån som har en bra lösning på vad man ska göra med alla bilder?

Mitt öga är faktiskt mycket bättre idag. Ögondropparna verkar ha gjort susen så snart kan jag nog lägga in kontaktlinsen igen och börja se med båda ögon. Jonas har fått köra en hel del de senaste dagarna…

Är för tillfället i Christchurch. Det har regnat hela dagen och vi har inte gjort så mycket annat än kört bil. Tog in på camping inatt och hade det riktigt mysigt i värmen. Behövde inte checka ut förrän 13.00 så passade på att ta en liten löprunda i regnet. Det ni, ambitiöst värre!

Ska nog mest bara ta det lugnt de närmaste dagarna. Ska ju lämna bilen på fredag så sen har vi lite mer tid här i Christchurch.

Ni är sämre på att kommentera när det inte finns bilder… Vill ju veta vad ni tycker och vad som händer där hemma. Har läst nåt i förbifarten om en finanskris, är det något man ska bry sig om?

6:e oktober

Idag är vi i Dunedin, på väg norrut igen. Vilket är skönt för det känns på vädret, aningen varmare och soligare.

Inte lika kul att vakna med ett ihopgeggat öga imorse, rött och svullet. Har besökt ett apotek och fick lite råd och ögondroppar, får hoppas det blir bättre med det.

Som vi nämnde i förra inlägget beökte vi den lokala simhallen i Invercargill. Det är alltid lika spännande för inget ställe är det andra likt, hur saker och ting fungerar och liknande. Den här hade iaf skåp som man kunde låsa in sina grejer i. Under det förra besöket fick vi bära omkring på sakerna i stora blå plastboxar.

Efter simhallen åkte vi på den sk ”southern scenic route”, från Invercargill till Dunedin. Och det var väl värt tiden! Jättefina landskap, liknande dem på nordön. Mäktigt hav och en hel del häftiga djur!

Hade tänkt lägga in bilder här, men datorn åt upp dem och vägrar ge tillbaka dem…

Såg iaf sjölejon och pingviner!

Sjölejonen kom fram från ingenstans och jagade en man, det var lite kul att se. Men man höll sig på behörigt avstånd i fortsättningen för de är inte att leka med. Pingvinerna var hur söta som helst. Vi hade tur för de började ta sig in från havet precis när vi kom dit för att titta.

Hann inte riktigt ända fram till Dunedin igår så sov (som vanligt) på en rastplats. Fungerar ypperligt, men det är lite kallt emellanåt. Tur att det finns nån att värma sig mot…

4:e oktober

Blir ett kort inlägg den här gången. Igår var vi till Milford Sound men kan dessvärre ej lägga upp bilder på detta idag. Men vi tog en hel del och vi får försöka lägga upp dem i ett senare inlägg. Hur som helst så var det mest buss som gällde hela dagen. Fyra timmar dit och sedan samma väg tillbaka. Men vi hade en riktigt bra busschaufför som matade oss med intressant fakta och roliga historier. Sedan visades även filmen ”The worlds fastest indian”. Se den om ni har möjlighet, den var riktigt bra. Naturen var givetvis storslagen. Tyvärr var vädret inte helt med oss under båtturen. En del låga moln som skymde sikten lite men i helhet en bra tur med mycket att beskåda.

Dagens inledning präglades av regn, regn, regn. Det formligen öste ner samtidigt som vi, efter frukosten, styrde bilen mot Invercargill. Här har vi förutom gått runt i staden även varit på bio. Vi såg ”The rocker” och den var också bra men inte fullt så bra som ”Stepbrothers” som borde haft premiär där hemma i dagarna. Vi lämnar staden imorgon efter en simtur i den lokala simhallen och kanske eventuellt lite bowling.

Vill också passa på att tacka de personer på ön som gjort sig skyldiga till att hålla saaben på vägarna i ett år till. Mycket värt då vi kommer hem.

2:a oktober

Skämmer bort er med ytterligare ett inlägg på kort tid.

Är bara mitt på dagen här och har redan hunnit med en hel del. Inledde dagen med att åka ”paraflights”. Fastspända i en sele åkte vi bakom en båt, bra mycket högre upp än vad jag trodde vi skulle komma. Var ner och nästan touchade vattnet, men var helt säker på att arrangörerna visste vad de gjorde och hade full koll. Det hade de med oss, men tjejerna efter oss fick ett litet dopp med rumpan eftersom ingen kollade till dem hela tiden… Vi var rätt glada att vi åkte först och inte visste det…

Riktigt kul var det, mycket roligare än iaf jag trodde. Dock lite kallt eftersom det var på förmiddagen och solen orkar aldrig fram innan lunch här.

Fortsatte därför med inneaktivitet, minigolf! Inte det billigaste, men sjukt rolig bana. Synd bara att vi båda blir som fyraåringar (som dessutom är otroligt dåliga förlorare).

När bollen åkte i sista hålet kom det ut godisklubbor från huset till vänster, skithäftigt!

Queenstown är rätt mycket dyrare än andra ställen här, högst antagligen pga det stora antalet turister. Det är tråkigt för det mesta man behöver finns här. Efter internetsessionen idag ska vi bege oss till det lokala badhuset och plaska runt lite. Måste ta alla tillfällen som finns till att få duscha av sig… Sparar ju dessutom in på en camping på det sättet, även om det skulle vara rätt skönt med lite värme på nätterna. Ska fortsätta åka söderut någon dag till, sen vänder vi uppåt mot norr igen vilket borde innebära mer värme. Dock inte anmärkningsvärt så det ska bli skönt att komma till Australien och värmen där. Även om ingen av oss vill lämna detta underbara, fascinerande land.

1:a oktober

Vi har faktiskt hunnit med en hel del på de två senaste dagarna. Igår efter det att vi besökt Hokitika så åkte vi vidare söderut. Vi körde till den mest kända glaciären här på Nya Zeeland, nämligen Franz Josef. Vi bestämde oss dock för att se den på håll och istället ta en närmare titt på den lite mindre turistiska Fox-glaciären.

Franz Josef på håll.

Men först tog vi en sväng till Lake Matheson eller ”Mirror Lake” som den också kallas eftersom den ofta är helt spegelblank och då reflekterar en perfekt bild av Mt Cook(Nya Zeelands högsta berg) och Mt Tasman. Sådan tur hade inte vi dock. Vi var där ungefär vid lunchtid och då såg spegelsjön ut ungefär såhär:

Trots den krusade vattenytan och de låga molnen så var det ändå värt besväret då stigen runt sjön bjöd på en hel del fina bilder…

Efter promenaden runt sjön som tog ungefär en timme åkte vi vidare mot Fox Glacier. Svårt att beskriva i ord och även i bilder hur mäktigt landskapet var. Vi tog foto på foto och blev lite frustrerade över att det inte gick att fånga alla intryck på bild. Men vi försökte i alla fall.

Den där glaciären ser ju inte så stor ut, säger ni. Titta på den lilla vita pricken till vänster på bilden, säger jag. Det är en människa av hyfsat ordinära proportioner. Så rätt stor är den allt.

Då vi sett detta fortsatte resan söderut mot Haast, en liten håla med en affär och en bensinstation. Ungefär som Vännäs, fast ännu mindre. Så den blåste vi mest förbi. Blev dock tvungna att tanka bilen, men det var inte mycket bensin den fick i sig då de inte var sena att utnyttja att det var den enda bensinstationen på ca 12 mil.

Sen var det dags att hitta en bra sovplats igen. Detta gick relativt fort så kvällen avslutades med yatzy- och kortspel, godisätande och tapto runt 21:00.

Dagens äventyr påbörjades lite senare än vanligt då vi var lite lata och drog oss lite imorse. Vi besökte två vattenfall på morgonsidan. Först Thunder Creek Falls. 30 meters fallhöjd.

Ca 10 minuter senare stannade vi vid Fantail Falls. Det vattenfallet låg lite högre upp i bergen och det hade snöat under natten. Riktigt mysigt, riktigt blött, riktigt kallt.

Sen åkte vi till Puzzling World. Där gick vi in i ”Illusion rooms” med en massa konstiga vinklar man visste inte riktigt vad som var plant och vad som lutade. Intressant och roligt om man bortser från det hundratalet springande och skrikande barn som var i vägen överallt.

Där fanns också en labyrint som var klurigare än vad jag i alla fall trodde.

Dock tycker jag att man får ge oss godkänt då vi klarade labyrinten på ca 34 minuter eftersom beräknad tid var mellan halvtimmen och timmen.

Sedan drog vi vidare. Förbi Wanaka och mot Queenstown. Vi fick tyvärr vända om och ta en något längre väg efter att vi läst en skylt med texten ”Road open, snowchains has to be used”. Men det gjorde mindre eftersom vi har rätt gott om tid att utforska sydön. Väl framme i Queenstown kollade vi mest in staden. Vi kommer att stanna i staden ett par dagar för diverse aktiviteter. Så imorgon är det dags för nya äventyr.

30:e september

Idag sitter en betydligt piggare Linda vid tangentbordet. Det var nog en ratt ynklig forkylning, lite ont i kroppen och halsen och slemmig, men annars helt ok. Gjorde dock inte direkt manga knop i forrgar. Akte till Westport och kollade in en finfin fyr. Eller, som med allt annat har sa ar det ju omgivningen som gor det mesta ratt fint… Kollade aven in en salkoloni. Jattesota salar som lag och gassade i solen nar tidvattnet var lagt.

 

Har aven hunnit med en tur pa ett olbryggeri. Det var bara jag och Jonas pa turen sa kandes lite skumt forst, men riktigt kul och intressant efter ett tag. Fick aven smaka pa deras (Monteith’s) samtliga ol och till och med jag tyckte en var riktigt god. Den inneholl lime och smakade mer som cider…

 

Igar var en bottendag rent vadermassigt, regnade och blaste och var riktigt ruggigt. Sa vi akte soderut och tog in pa en camping, vilken visade sig vara en lycktraff. Betalade ca 50 kr for bada och var ensamma dar ett bra tag. Eldade i kaminen och satt och myste framfor tv:n hela dagen. Passade aven pa att byka och duscha, riktigt skont att vara helt ren emellanat…

 

Idag har vi inte kommit sa langt, ska aka vidare mot glaciarer. Nu ar det faktiskt sol igen, men far val se hur lange det haller i sig…

27:e september

Idag befinner vi oss i Motueka. Vi har inte gjort sa valdigt manga aktiviteter pa senare tid men anda upplevt en hel del. Farjan till sydon var val kanske inte den finaste men utsikten desto battre.

 

Nar vi anlant till Picton med farjan lyxade vi till det och tog in pa camping. Vi duschade och spelade kort och bara myste hela kvallen. Pa morgonen checkade vi ut och akte till ett internetcafe for att gora kopior pa de bilder vi hittils tagit. Sedan spelade vi en runda minigolf (dar jonas vann). Riktigt haftiga banor mot det man ar van vid hemma i Sverige.

 

Sedan akte vi mot Motueka dar vi handlade och bokade en aktivitet for lordagen, och sedan direkt vidare mot Marahau. Dar var det dock svart att hitta en bra plats att sova pa eftersom dom hade varit extremt duktiga pa att trycka upp skyltar med texten ”No Camping – or overnight parking”. Konstigt kan man tycka da dom litegrann lever pa turism. Vi fick snallt aka tillbaka en bit eftersom vagen faktiskt tog slut i Marahau. Vi stallde oss alldeles bredvid vagen och det kanske inte heller var uppskattat av lokalbefolkningen for det tutades en del fran vissa som korde forbi. Vi fick i alla fall sova ostort.

Pa morgonen sa akte vi till Aquataxibasen i Marahau. Darifran drogs vi sen, sittandes i baten, av en traktor till vattnet.

 

Med Taxibaten akte vi sen forbi ‘Split apple rock’ pa var vag mot Anchorage Bay.

 

Efter det blev vi avslappta pa en ratt sa odslig strand och batforaren pekade ut var stigen tillbaka till staden/byn lag. Sen borjade vi knata.

Som man kan lasa pa skylten skulle det ta ca fyra timmar att ga, men da vi ar i sadan toppform mest hela tiden sa avverkade vi strackan pa ynka tre timmar. Da tog vi aven ett par pauser pa vagen.

Men det var ratt pafrestande och vi var ratt nojda da vi kom fram till var bil. Direkt efter vandringen blev det lunch. Baked Beans och ol (Linda drack cola). Sen korde vi tillbaka till Motoeka och bara slappade, sag film och spelade lite kort.

 

Ikvall fortsatter resan soderut med mig vid ratten da Linda ar smatt febersjuk. Vi far se hur detta artar sig imorgon.

 

Imorgon blir det sommartid har sa tidsskillnaden blir en timme mer och om jag inte ar helt felunderrattad sa har ni dar hemma snart vintertid…

 

Tjillipling.

25:e september

Idag är det sol igen! Det har varit två blåsiga dagar. När vi lämnade Wellington (där vi är idag igen) åkte vi mot obygden kändes det som. Hittade dock en perfekt rastplats att övernatta på, trodde vi iaf. För det blåste ordentligt! även om jag är öbo och van vid hårda vindar så var det här otroligt. Jag var rädd att bilen skulle välta i blåsten och tvingade upp Jonas vid 3.30 för att kunna byta sovplats. Det blev lite bättre inne i närmsta stad, blåste gjorde det fortfarande. Det gjorde det även hela nästa dag så vi gjorde inte mycket annat än strosade runt i en liten stad som heter Masterton. Rätt skönt att ta det lite lugnt också.

Idag är vi tillbaka i Wellington för att det är härifrån båten till sydön går. Ska bli intressant att jämföra med Eckerö och gamla ålfen. Turen tar ca 3,5 h och ska vara otroligt vacker utsikt stora delar av resan.

 

Efter att ha bloggat sist vi var här i Wellington lyxade vi till det och gick på bio. Såg en komedi som heter Stepbrothers och var riktigt bra! Se den om ni har möjlighet!

Just det, Jonas blev riktigt lycklig när han hittade en engelsk pub som serverade hans favoritöl. Det var jag som fick köra resten av den dagen…

 

Inatt är det campingplats som gäller, nu behövs en dusch! Har insett att vi har rätt många dagar kvar här på NZ så ska försöka ta det lite lugnare och stanna lite längre på de platser som verkar bra.

 

Lite svar på kommentarer:

Henke: Det känns även här som vi har varit borta i flera månader! även om det inte händer något speciellt varje dag så är allting fortfarande nytt och intrycken hopar sig. Drömmarna är väldigt konstiga…

 

Jenny: Det är synd att vi missar ert bröllop, skulle ha varit kul att dela den stora dagen med er. Vi får skåla för er här istället!