18:e december

Idag flyttade vi in till Sydney. Eller närmare bestämt, Kings Cross. Så numera har vi gångavstånd in till innerstan, även om det tar ca 25 minuter. Tidigare denna vecka flyttade vi in på ett annat vandrarhem i Bondi Beach som var riktigt bra. Stor dubbelsäng och TV på rummet. Dit vi nu har flyttat är minst lika bra om inte bättre. Dock så saknas Foxsport så jag missar nog när Villa spöar West Ham på bortaplan.

Eftersom vi ska vara längre i Thailand än vi först hade tänkt så blev det lite problem eftersom vistelsen överskred 30 dagar. Efter att ha läst om olika tips varav ett var ett s.k. ”Visa run”, där man helt enkelt reste över till Kambodja, fick lite stämplar i passet och reste tillbaka. Problemet med detta är att man inte ens kommer in i landet utan visum om vistelsen är längre än 30 dagar. Så vi gjorde ett eget Visa run då vi gick till Thailändska konsulatet, fyllde i visumansökan, joggade vidare och tog passfoton, rusade till ett internetcafé och skrev ut vår resplan innan vi avslutade med en språngmarsch tillbaka till konsulatet med fyra minuter till godo. Och idag kunde vi hämta våra pass nu innehållande varsitt visum till Thailand.

Idag har vi också hunnit med att besöka Sydney Aquarium. Riktigt häftigt. Man gick i tunnlar under vattnet och ovanför och på sidorna simmade hajar, rockor, turtlar och en massa annat häftigt förbi.

Imorgon funderar vi på att åka ut till Blue Mountains. Det tar två timmar med tåg enkel väg så den utflykten tar nog hela dagen i anspråk. Annars blir nog våra återstående dagar i Australien rätt lugna. Kanske ett och ett annat krogbesök på fredag kväll om vi orkar efter all vandring i de blå bergen.

15:e december

Nu är vi i Sydney och det ser ut som att vi ofrivilligt blir här tills söndagen den 21:a december. Vi bokade om flyget idag och det tidigaste som fanns var då. Tyvärr kommer typ hela vår vandrarhemsbudget att slukas upp av den här veckan. Det är svindyrt att vara här under jul och nyårstiden! Det var en av anledningarna till att vi planerade att åka till Melbourne under den här tiden istället för Sydney. De planerna raserades ju dock av en idiotisk långtradarchaufför…

Vi har dock även ändrat hemresedatumet till 12:e februari. Vi vill verkligen inte åka hem och tar varje chans vi får till att slippa åka hem.

Att vi har förlängt innebär dock att vi behöver ett visum till Thailand, eller som vi har tänkt, åka till en Kambodja en sväng. Det verkar dock vara en djungel att ta reda på hur man går till väga för att få ett giltigt papper på att man verkligen ska till Kambodja. Och det verkar ändå inte säkert att man får förlängt visum för den sakens skull… Kanske är enklast att försöka fixa ett visum här innan man åker.

Sedan vi kom har vi bott på Bondi Beach, den mest kända stranden i Sydney, kanske i hela Australien. Stället är helt ok, däremot har vi hamnat på vandrarhemmet från helvetet. Otrevlig personal, som dessutom är uppe och festar och skriker på nätterna. Skitigt är det, vi har inte ens en säng utan bara madrasser på golvet. Det mesta skulle gå att tolerera, men inte att man inte får sova ordentligt. Så vi har bokat imorgon natt på ett annat vandrarhem på Bondi beach, sen flyttar vi kanske in till stan och försöker hitta nåt billigare.

Linda A har åkt vidare idag, till Tasmanien. Har varit riktigt kul och skönt att träffa henne och bara lättsamt umgås. Vet dock inte om hon tycker detsamma som var med i en krock för att hon umgicks med oss…

Idag har vi turistat och sett bl.a operahuset och Harbour Bridge. Jag gillar faktiskt Sydney, synd bara att det ska vara så förbannat dyrt att vara här just nu.

Slumrade till lite i vårt skitiga rum tidigare ikväll, men det är kanske lika bra eftersom man knappast kommer att få sova ordentligt inatt heller. Har faktiskt lärt mig att tolerera det mesta och sova genom det mesta, men respektlösa människor kommer jag nog aldrig att acceptera.

Usch, känns som ett gnälligt inlägg. Men det är faktiskt inte så illa som det låter, det är sol och varmt och semester för det mesta. Vi lovar, vi njuter för det mesta för vi vet att vi trots allt har det väldigt, väldigt bra!

12:e december

15 dagar har vi varit i Byron Bay. Imorgon åker vi äntligen härifrån. Idag har vi sålt min fina bil. 25 dollar fick vi för den. Ett ordentligt underpris men bara att få göra sig av med den så vi kan fortsätta resan är obetalbart.

Det var i alla fall tur att vi tecknade ett medlemsskap hos RACV (Roadside assistance) eftersom de har hjälpt oss väldigt mycket. Förutom boendet och hyrbilen så får vi även en flygresa till Sydney. Klart och betalt. Så imorgon kl. 12.00 lyfter vi mot stora staden. Vi ska idag boka boende där och sen kan vi förhoppningsvis ändra flygbiljetten till Bangkok redan idag.

Det som dock låter vänta på sig är försäkringsbolagets blixtsnabba hantering av ärendet. Det är så man häpnar över uppvisningen i total avsaknad av effektivitet. Men det viktiga just nu är att vi kan fortsätta vår resa. Resten får vi ta eftersom.

Vi har egentligen inte gjort något alls de senaste dagarna förutom ringt runt hit och dit för att försöka skynda ärendet. Jag har handlat en skjorta och en bumerang och ett armband åt Linda. Själv har Linda mest pratat med RACV och fixat boende och gratis flyg. Sola har vi inte heller gjort eftersom det har varit mulet och lite regnigt. Förmodligen ingen där hemma som tycker synd om oss för den sakens skull, men det gör inget. Det kan vi göra själva.

9:e december

Vi är fortfarande kvar i Byron Bay. Just nu vill vi bara härifrån men det går inte fort för försäkringsbolaget. Tack och lov att vi får boendet betalt och har även hyrbilen ett dygn till. Det var meningen att en försäkringsman skulle komma och värdera bilen igår eller idag. Vi har dock inte hört något från dem…

Det skulle vara skönt att få veta när vi kan lämna detta ställe. Skulle vilja boka om resan till Thailand bl.a. men det kan vi inte göra innan det här har löst sig.

Vi har dock unnat oss lite kul mitt i detta elände. I söndags tog vi ”vår” fina Toyota och åkte ca 15 mil till Australiens största vattenland. Tyvärr passade det endast att åka på söndagen, vilket förmodligen innebar betydligt mer folk än vardag och därmed längre köer till alla attraktioner. Men så kul det var! Vi åkte och åkte, slog oss lite grann, åkte lite mer, skrattade hysteriskt (mest jag) och hade skitkul. Inte det bästa vädret, men det var kanske lika bra att det inte var strålande sol.

 

 

Den här ”tratten” var skitkul. Dock var det riktigt lång kö och man fick åka alldeles för kort stund för att det skulle vara värt att köa mer. Följande attraktion ”Black hole” åkte vi flest gånger. Det var alldeles svart under vissa partier under åket och man hade ingen aning om när eller vart det svängde. Att det sen gick fort skadade ju inte…

 

 

 

 

Imorgon åker min namne till Sydney och vi önskar att vi kunde komma med redan då…

 

Tur att vi köpte julmust på IKEA så att man kan svalka sig i värmen iaf…

 

6:e december

Såhär några dagar efter olyckan håller vi fortfarande på att försöka lösa allt med försäkringsbolaget här.  Men eftersom det är helg så händer inget förrän tidigast på måndag. Och sen har dom som alla andra företag inte särskilt bråttom när det handlar om att betala ut pengar. Så vi får se när det löser sig. Det bästa skulle vara om vi kunde skriva över bilen till bilfirman och sen ta oss till Sydney för att hitta ett plan till Bangkok så snart som möjligt. Men med tanke på hur smidigt det har gått hittills så antar jag att vi blir kvar en vecka till i Byron. Och sen kommer nog pengarna ändå att dröja. I värsta fall så får vi pengarna från försäkringsbolaget hemskickade till Sverige.

Nog om det. Vi har hunnit med lite semester de här dagarna också, även om vi spenderat mycket tid i telefon. Vi packade ur bilen på onsdagen och tog allt till vårt vandrarhem. Lätt att samla på sig en massa saker då man har bil. Får nog göra oss av med ett och annat när vi fortsätter vår resa utan bil.

På onsdagkväll drack vi glögg och åt pepparkakor. Riktigt gott och man fick lite julkänsla i alla fall, även om det var 25 grader varmt och snöfritt.

Det åskade och blixtrade dock riktigt ordentligt. Inte alltid man får sitta och mysa med glögg och pepparkakor till en oväderssymfoni av högsta klass.

På torsdagen köpte vi kängurufileér som vi stekte och åt tillsamans med potatis, lök och tzatsiki.

Det var faktiskt riktigt mört och gott. Smakade ungeför som viltstek, men svårt att jämföra med nåt annat jag ätit. Inte så ofta vi har lagat ”riktig” mat på den här resan.

Annars har vi inte gjort så mycket. En bra sak är att vi får en hyrbil betald av RACV (Roadside assitance) eftersom jag köpte ett medlemskap innan vi lämnade Melbourne. Alltid kul att köra en hyfsat ny bil.

På måndag eller tisdag ska en representant från försäkringsbolaget titta på vår bil och sedan värdera den. Efter det så får vi se hur vi ska göra.

3:e december

Ok, då börjar jag. Vi har ingen bil längre. Detta eftersom en långtradarchaffis inte närvarade när de gick igenom bromsning på körskolan. Det är absolut ingen fara med oss, lite mörbultade bara. Det är värre med bilen dock, den är inte värd att reparera ens… Ganska surt med tanke på att det var vårt hem och vår trygga punkt.

 

 

Och vad är oddsen för att vi skulle ha en passagerare för första gången just vid olyckan? Min fd arbetskompis Linda är här i Australien på semester och vi åkte med henne till hippiestaden Nimbin och passade även på att besöka det underbara badstället Hanging Rocks igen. Det var på vägen ”hem” till Byron Bay igen som vi var tvungna att stanna för att bilen framför stannade rätt tvärt pga en bil som skulle svänga. Jonas hann stanna, men inte långtradarchauffören som kom bakom oss. Jonas hann se bilen komma i backspegeln, Lindorna fattade ingenting… Han kom förmodligen i rätt bra fart även om det ”bara” är 50 km/h där. Det small rätt bra där bak och vi flög fram några meter och in i bilen framför, därav skador både fram och bak. Och ni förstår väl utifrån bilderna att det inte blir så många fler km i den bilen…

Jag verkar reagera med ilska när jag blir chockad för långtradarchauffören fick höra ett och annat direkt efter. Vilket jag tycker att han även förtjänade för han hjälpte inte till ett dugg med att t.ex få upp bakdörrarna eller ringa polis eller ambulans. Han var väl chockad också, men men…

 

Linda som satt bak tappade luften och fick lite panik, men det gick över snabbt. Vi kom ur bilen och kunde gå för egen maskin som det heter. Tydligen var det någon som tyckte att vi behövde ambulans för den kom väldigt snabbt. Det var även ca 400 meter till både akuten och polisen. Lindorna fick åka ambulans och Jonas fick stå kvar och prata med polisen. Det var som sagt ingen större fara med oss men vi tyckte att det var lika bra att bli uppkollade och få det dokumenterat om något skulle hända i framtiden.

 

Jag var/är rätt blåslagen och vi har alla rätt ont i nackmusklerna och lite i ryggmusklerna. Det känns lite som man skulle ha blivit påkörd av en långtradare faktiskt….

Bildbevis på att vi använde bilbälten…

 

Efter ett tag fick även Jonas komma till sjukhuset på kontroll, även om han fick gå dit själv. När han väl kom dit och sade att han hade ont i nacken blev han tvingad att ligga i nackkrage… Detta tills doktorn kom och undersökte och sa att allt var ok.

 

 

Holdenmärket var det enda vi fick med oss från olycksplatsen…

 

När vi väl släpptes från sjukhuset åkte vi till bilen för att hämta lite saker. Den hade bärgats bort direkt. Vi tog in på samma vandrarhem som Linda redan bodde på och vi tre fick ensamma dela på ett sexpersoners rum så det var rätt skönt i natt. Idag kom vi även på att vi faktiskt köpte något som kallas för ”Roadside assistance” till bilen och de betalar nu boende fram till fredag och vi ska även hämta ut en hyrbil som vi får ha tills fredag. Sen vet vi inte riktigt vad som händer eftersom bilen inte går att reparera. Då kommer vi förmodligen att skriva över den på bärgningsfirman eller nån annan som vill ha den och kan inte längre få boendet eller hyrbil betalt.

 

Men eftersom vi inte kunde göra något och olyckan helt och hållet var långtradarchaufförens fel så ska hans försäkring betala bilen åt oss. Vi har dock ingen aning om hur mycket vi kommer att få för den, knappast vad vi har lagt ut för den dock… Det är vad vi har försökt ordna idag. Har lärt oss en hel del, dock kanske inget man hoppades att man skulle lära sig. Men vi är ju ok allihopa och det är ju huvudsaken. Hur vår resa fortsätter är skrivet i stjärnorna. Vi har ingen aning, men ska väl lösa det så småningom…

30:november

Efter vår tripp uppför och nerför Noosa River tog vi oss till Australian Zoo. Där såg vi en mängd intressanta djur. Linda matade bl.a. en elefant. Sedan en wallaby som lite nyfiket och hoppade fram till bänken där vi satt.

Vi såg även en show där dom visade upp olika djur och matade krokodiler. Ganska kul men lite kort bara.

 

Dagen efter fortsatte vi söderut. Vi körde genom Brisbane och passade naturligtvis på att besöka IKEA och äta kötbullar med mos, gräddsås och lingonsylt. Gudomligt gott! Efteråt handlade vi lite glögg, pepparkakor, julmust, russin och mandlar. Detta hade vi tänkt duka fram på lördagskvällen för att fira lilla jul. Nu blev det inte riktigt så eftersom vi blev bjudna på hippiefest samma kväll.

Världen är liten, Vännäs är stort. Vi träffade Emil i Byron Bay då han är här och jobbar hos en familj ca en timmes bilresa utanfår Byron.

Äldsta dottern i familjen fyllde 21 och det skulle komma ca 200 personer. Så vi åkte dit och åt lite mat och tårta. Lyssnade på musik från den scen som byggts upp på gården. Vi var dock trötta som vanligt och gick och lade oss innan kl. 23.

Dagen efter åkte vi och typ 20 andra, i en liten buss som normalt tar 11 personer, till ett riktigt fint ställe för att bada. Vattenfall, klippor, sötvatten (inga hajar eller krokodiler). Ett litet paradis som vi planerar att besöka åtminstone en gång till innan vi lämnar Byron Bay.

 

Idag ska vi träffa en kompis till Linda som också heter Linda och vi får väl ta och fira första advent med glögg och pepparkakor, men utan snö och kyla. Det sistnämnda är inget man direkt saknar även om det liksom hör till.

 

Annars har vi mest tagit det lugnt i Byron. Vi var duktiga igår och tog en löprunda och besökte samtidigt en fyr som ligger alldeles i närheten av den östligaste punkten av Australiens fastland. Annars är det sol och bad då vädret tillåter, vilket oftast är fallet.

Ta det lugnt och njut av skyltsöndagen.

25:e november

Tillbaka i civilisationen igen efter tre dagar i vildmarken. Och vad mots man av? Inte en endaste sketen kommentar de senaste dagarna… Nog for att vi inte uppdaterar lika ofta langre, men det ar for att vi antligen har semester! Vi vill ju hora vad som hander dar hemma, hur kallt det ar osv.

 

Naja, ar som sagt tillbaka i Noosa. I sondags morse akte vi forst ivag med en bat och paddlade sedan nagra timmar till en camping. Tyvarr hade vi inte lika tur med gruppen den har gangen som de andra turerna. Inget storre fel pa dem, men ingen som vi riktigt klickade med. Som vanligt en hel hog med tyskar. Fattar inte riktigt var de alla kommer ifran, kan inte finnas manga kvar i Tyskland. Utan att overdriva sa ar minst 50 % av backpackers tyskar har. Har lite svart for att hora tyska for tillfallet efter att ha lyssnat pa pladder i nagra dygn. Som tur var kunde vi skota oss sjalva en hel del sa vi paddlade pa for det mesta och gick aven ca 12 km till en ”sandpatch”.

 

 

Har fatt se en del nya djur ”pa riktigt”, ute i det vilda och det ar faktiskt nat speciellt.

 

 

 

Och var forsta levande kanguru!

Riktigt stor och riktigt haftig gick den lugnt och betade bara nagra tiotals meter fran var campingplats. Gruppen innan oss hade haft en pytonorm pa bordet nar de kom tillbaka efter paddling, vet inte om jag skulle ha vilja haft det faktiskt. Det rackte med alla dessa ”sma” moss/rattor som sprang omkring pa natterna och forsokte ta sig in i talten. Tack och lov lyckades ingen in till oss, men vaknade nagra ganger och lyste pa dem med ficklampan. Hurr…

 

Idag lamnar vi Noosa. Tog in pa camping forsta natten vi var har och det var dyrt och dessutom en ganska risig camping. Finns inget bra stalle att sova pa sa vi aker vidare soderut mot Byron Bay redan idag!

20:e november

Hej igen. Efter att vi lamnade Airlie Beach den 12:e har det hant en hel del. Till att borja med akte vi mot Rockhampton. Vi stannade pa en rastplats modell storre ca 17 mil norr om staden.

Dagen darpa akte vi genom Rockhampton och letade samtidigt efter en botanisk tradgard som skulle ligga dar. Men som vanligt sa far australiensarna underkant i skyltning. Vi sag inget som antydde att det fanns nan tradgard. Sa vi akte vidare till Bundaberg.Dar strosade vi i staden som var lagom stor. Den var inte heller sarskilt backpackerorienterad sa darfor gillade vi den. Lugnt och skont. Efter en rundtur i staden akte vi ut till en rastplats som lag en bit utanfor ‘Bunda’. Dagen efter akte vi in till Bundaberg igen och tvattade och kopte lite bocker pa en second hand-affar. Ca 50 kr for tre pocketbocker i hyfsat skick.

 

Efter att vi lamnat Bundaberg sa blev det lite bilkorande igen. Vi korde ungefar till kl 15 innan vi stannade for natten pa en rastplats utanfor staden Gympie. Dar sloade vi, at, drack och spelade lite kort innan vi lade oss for att sova.

Pa lordagen akte vi in till Rainbow Beach. Vi badade en stund i de hoga vagorna innan vi checkade in pa vandrarhemmet och narvarade pa en genomgang infor resan till Fraser Island. Sedan handlade vi mat med hela ganget. En tysk, en belgare, tva kanadensare, tva amerikaner, tva irlandare och vi. Morgonen eftar gav vi oss av.

 

Hela vistelsen pa on var riktigt bra forutom lite regn som forstorde delar av mandagen. Det var en riktigt bra grupp med vettiga manniskor, och det gjorde en hel del. Vi badade i Lake Mckenzie, Lekte pa stranden, korde massor med bil, sag en massa olika djur och kryp.

 

Pa tisdagen kom vi tillbaka till vandrarhemmet igen. At pizza och duschade, sag pa film och somnade utmattade som vi var.

 

Onsdagen flog ivag. Vi checkade ut fran vandrarhemmet kl 09.55 och kl 10.00 borjade var surfkurs. Det var riktigt roligt och inte sa svart som man hade trott. Det svara bestod i att fa med sig farten fran vagorna. Men Linda och jag glanste mer an mexikanarna som ocksa gick kursen.

Efter surfningen kollade vi in Carlo Sandblow. Riktigt haftigt och vackert.

 

Men allt ar inte guld och grona skogar. Inatt hade vi varldens ovader och det blixtrade och dundrade. Regnet fullkomligt forsade ner. Riktigt mysigt om det inte hade regnat in i billen pa inte ett utan tva stallen samtidigt. Vi fick ligga pa varsin sida av bilen med en djuptallrik och radda madrassen fran fler droppar an den redan sugit upp. Blev inte mycket somn inatt. Sjalv har jag inte sovit sedan midnatt, darfor kan det bli en ratt tidig kvall ikvall. Natten till trots har vi bade kajakat och surfat idag. Vi sag delfiner, skoldpaddor, sjokor och en mangd andra djur. Gillar Rainbow Beach och kommer nog bli kvar ett par dagar till.

12:e november

Tillbaka pa fast mark efter tva underbara dygn pa havet. Kunde inte ha haft en battre resa faktiskt. 11 personer (5 tyskar, 2 osterrikare, 2 engelsman, vi och tva besattningsman) gungade ivag i regnet i mandags. Det regnade och blaste ratt rejalt och vaderprognosen for tisdagen var inte mycket battre. Vi hade dock tur och fick hur fint som helst, bara lite blasigt. Blasten valkomnades dock pga varmen.

 

En valdigt lugn grupp av manniskor hamnade vi i och ingen ar gladare an oss. Inget supande eller rojvande alls. Forsta kvallen lekte vi lite for att lara kanna varandra lite och det var riktigt kul. Gick ut pa att ta upp en lada fran golvet med endast munnen och bara fotterna fick rora marken.

 

 

Nar boxen blev sa liten att det inte fanns nagon kant kvar att bita i smetade en av besattningsmannen vegemite pa ett kex som vi skulle ata upp. Vegemite ar det ackligaste som nagon kommit pa. Det ar en blandning av gronsaker, olja och jastextrakt och australiensare ater det pa smorgasar. Jag fick upp kexet fran golvet, men angrar mig nastan att jag lyckades…

Storsta delen av tiden gick dock at till att bara ta det lugnt, snorkla lite nu och da och sen vila/sola lite pa det.

 

 

 

Vi besokte aven Whitehaven Beach, den kandaste av dem i omradet. Sanden bestar av 98.9% silikon och var otroligt fin. Jag passade bl.a. pa att putsa upp mina silversmycken i sanden och nu glanser dom som tusan!

Tyvarr verkar det som internet inte langre vill ladda upp bilder har, men ni far lita pa mig nar jag sager att det var otroligt fint och harligt. Vi fick t.o.m se tva sma valar som simmade inte alltfor langt ifran baten.

 

Har varit skont att inte sova i bilen tva natter, men nu ar vi tillbaka i det riktiga backpackerlivet igen. Ska bara luncha pa MacDonalds och utnyttja duscharna vid poolen har i Airlie Beach sen lamnar vi stallet. Faktiskt det samsta stallet vi hittills besokt, mycket fylla och exploatering. Ska aka vidare soderut och mest bara kora i tva dagar igen. Kanske ta ett stopp for att dyka billigt, men far se hur det blir med det.