Vi har faktiskt hunnit med en hel del på de två senaste dagarna. Igår efter det att vi besökt Hokitika så åkte vi vidare söderut. Vi körde till den mest kända glaciären här på Nya Zeeland, nämligen Franz Josef. Vi bestämde oss dock för att se den på håll och istället ta en närmare titt på den lite mindre turistiska Fox-glaciären.
Men först tog vi en sväng till Lake Matheson eller ”Mirror Lake” som den också kallas eftersom den ofta är helt spegelblank och då reflekterar en perfekt bild av Mt Cook(Nya Zeelands högsta berg) och Mt Tasman. Sådan tur hade inte vi dock. Vi var där ungefär vid lunchtid och då såg spegelsjön ut ungefär såhär:
Trots den krusade vattenytan och de låga molnen så var det ändå värt besväret då stigen runt sjön bjöd på en hel del fina bilder…
Efter promenaden runt sjön som tog ungefär en timme åkte vi vidare mot Fox Glacier. Svårt att beskriva i ord och även i bilder hur mäktigt landskapet var. Vi tog foto på foto och blev lite frustrerade över att det inte gick att fånga alla intryck på bild. Men vi försökte i alla fall.
Den där glaciären ser ju inte så stor ut, säger ni. Titta på den lilla vita pricken till vänster på bilden, säger jag. Det är en människa av hyfsat ordinära proportioner. Så rätt stor är den allt.
Då vi sett detta fortsatte resan söderut mot Haast, en liten håla med en affär och en bensinstation. Ungefär som Vännäs, fast ännu mindre. Så den blåste vi mest förbi. Blev dock tvungna att tanka bilen, men det var inte mycket bensin den fick i sig då de inte var sena att utnyttja att det var den enda bensinstationen på ca 12 mil.
Sen var det dags att hitta en bra sovplats igen. Detta gick relativt fort så kvällen avslutades med yatzy- och kortspel, godisätande och tapto runt 21:00.
Dagens äventyr påbörjades lite senare än vanligt då vi var lite lata och drog oss lite imorse. Vi besökte två vattenfall på morgonsidan. Först Thunder Creek Falls. 30 meters fallhöjd.
Ca 10 minuter senare stannade vi vid Fantail Falls. Det vattenfallet låg lite högre upp i bergen och det hade snöat under natten. Riktigt mysigt, riktigt blött, riktigt kallt.
Sen åkte vi till Puzzling World. Där gick vi in i ”Illusion rooms” med en massa konstiga vinklar man visste inte riktigt vad som var plant och vad som lutade. Intressant och roligt om man bortser från det hundratalet springande och skrikande barn som var i vägen överallt.
Där fanns också en labyrint som var klurigare än vad jag i alla fall trodde.
Dock tycker jag att man får ge oss godkänt då vi klarade labyrinten på ca 34 minuter eftersom beräknad tid var mellan halvtimmen och timmen.
Sedan drog vi vidare. Förbi Wanaka och mot Queenstown. Vi fick tyvärr vända om och ta en något längre väg efter att vi läst en skylt med texten ”Road open, snowchains has to be used”. Men det gjorde mindre eftersom vi har rätt gott om tid att utforska sydön. Väl framme i Queenstown kollade vi mest in staden. Vi kommer att stanna i staden ett par dagar för diverse aktiviteter. Så imorgon är det dags för nya äventyr.










